Vattendagarna

Provtagning och undersökningar

Provtagning och analys av vatten har genomförts av Vattenrådet sedan starten 1957, då under namnet Lidan-Nossans Vattenvårdsförbund. Provtagningarna utgör Vattenrådets samordnade recipientkontroll.
Vart femte år tas ett nytt recipientkontrollprogram fram av Vattenrådet där man beslutar om var och hur våra vatten ska provtas. Konsulter hyrs därefter in genomförande av provtagningar, analyser och rapportering. Vid behov utför Vattenrådet även specialundersökningar.

Lär dig mer om vår provtagning

Vill du lära dig mer om provtagning, analyser och specialundersökningar, eller vill läsa vårt nuvarande recipientkontrollprogram så hittar du den informationen på denna sida!

Läs vårt nuvarande recipientkontrollprogram!

Fysikaliska-kemiska parametrar

Nedan följer exempel på provtagningar som Vattenrådet gör!

Syre och syremättnad

Vi provtar syre, syremättnad och i sjöar även syreprofilen. Mängden syrgas är beroende av temperatur, salthalt och atmosfärstryck. Syrgas förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Syrgasbrist är ofta ett problem i övergödda vatten med hög produktion av växter och djur.

Temperatur

Vattentemperaturen påverkar vattnet mycket och har stor betydelse för hur ämnen och biologiska processer beter sig i vattnet. Vattentemperaturen skiljer sig åt på olika vattendjup och påverkas av väder.

Absorbans kallas även vattenfärg och talar om hur mycket partiklar och lösta ämnen som finns i vattnet. I naturvatten är det oftast vattnets "brunhet" som mäts och talar om mängden humusämnen som finns i vattnet.

Nitrit, nitrat och ammonium

Ammonium, nitrit och nitrat är olika varianter av kväve som ofta finns i renat avloppsvatten och i gödningsmedel. Utsläpp av kväve och läckage från mark kan bidra till övergödning av vattenmiljön. Alger som utnyttjar kväve kan bilda algblomningar som stör den ekologiska balansen och biologiska mångfalden i vattnet.

Konduktivitet är ett mått på ett vattens elektriska ledningsförmåga. Konduktiviteten mäter mängden lösta joner i vattnet. Mängden lösta joner påverkar hur andra ämnen beter sig och även alla organismer som lever i vattnet.

Hög konduktivitet i ett vatten, dvs mycket lösta joner i vattnet, tyder i allmänhet på lättvittrade jordar i omgivningen eller annan typ av påverkan från omgivningen.

Ett levande vatten är känsligt för pH-förändringar. Normalt ligger pH i sjöar och vatten drag runt 6. Sura vatten har ofta ett pH under 5,4. Lågt pH-värde kan påverka biologisk mångfald mycket negativt.

Fosfor och fosfat

Fosfor och fosfat är livsnödvändiga näringsämnen som i höga halter kan bidra till övergödning av vatten. Höga fosforhalter leder till överproduktion av växter och djur som vid sin nedbrytning förbrukar syre. Den höga nedbrytningen kan ge upphov till syrebrist i sjöar och vattendrag. Vid syrebrist påverkas sedimenterat fosfor som löser sig i vattenpelaren vilket medför ännu högre fosforkoncentrationer och mer övergödning!

Kalcium, magnesium och klorid

Kalcium och magnesium påverkar vilken hårdhetsgrad ett vatten har. Klorid är ett salt som påverkar vattnets konduktivitet

Metaller i vatten och vattenmossa

Ett visst inslag av metaller förekommer i naturliga vatten. Är halterna höga kan det indikera läckage från deponier eller utsläpp från industrier eller avloppsreningsverk.

I kontrollprogrammet ingår undersökning av arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, zink, krom, kvicksilver och nickel.

Kiselalger (påväxtalger

Påväxtalger utgörs ofta av kiselalger och dessa provtas i rinnande vatten. Påväxtalger är en bra indikator på statusen i vattnet. Som indikator visar artsammansättningen och abundansen av kiselalgerna hur vattenkvalitén är.

Analyser och beräkningar

Efter att provtagningen är gjord i fält transporteras proven till laboratoriet där de förvaras i kylrum. Sedan tas de omhand enligt de regler som gäller för varje parameter. Olika analyser görs i olika apparater.

Växtplankton

För att ta reda på hur mycket växtplankton som finns i vattnet mäter man koncentrationerna av Klorofyll A (Ch A).

Växtplankton är alger som kan ge blomningar om det finns för mycket näringsämnen i vattnet.

Bottenfauna

Bottenfaunan syftar på de djur som lever på bottnarna i sjöar och vattendrag. Vanligtvis menar man djur såsom kräftdjur, insektslarver, maskar, snäckor och musslor. Med hjälp av artsammansättningen kan man bedöma vilken näringsstatus som vattnet har, samt om det är utsatt för någon påverkan.